HISTORIK

Kammarkören Psallite 1966-1998

Historiken är en något förkortad version av Susanne Westerlunds slutarbete inom utbildningsprogrammet för kyrkomusik vid Sibelius-Akademin hösten 1999. Klicka på länkarna för att se recensioner och urklipp från konserterna.
 

Psallite-kören, senare kallad Kammarkören Psallite, grundades år 1976, men hade i praktiken verkat under namnet Korsholms församlings ungdomskör inom Korsholms församlings musikskola sedan år 1966. Orsaken till namnbytet var att många av körmedlemmarna blev studenter våren 1975 och flyttade från trakten för att börja studera på annan ort, varvid undomskören upplöstes. Efter en vinters uppehåll kände de tidigare koristerna en saknad efter körgemenskapen. Därför beslöt man sig år 1976 för att grunda en ny kör, Psallite-kören (från latin. psallite: sjung, var glad). Under de följande åren utvecklades den i en sådan riktning att det år 1979 föll sig naturligt att anta namnet Kammarkören Psallite. Fram till hösten 1981 övade kören endast en gång i månaden eftersom koristerna var utspridda över hela Svenskfinland. Därefter har man hållit övning en gång i veckan.
 

Korsholms församlings ungdomskör inledde sin verksamhet år 1966. Flera av koristerna flyttade då över från församlingens barnkör. Under de tio år som kören verkade som ungdomskör deltog den främst i musikskolans övriga verksamhet. Den gav konserter tillsammans med musikskolans instrumentalister och barnkör och med församlingens kyrkokör. Förutom att kören konserterade i hemtrakterna, reste den med jämna mellanrum på konsertturnéer.
Ungdomskören konserterade ändå främst i hemtrakterna och runt om i Österbotten. Framträdandena nådde sin kulmen runt kyrkoårets stora högtider som jul och påsk. Under julen medverkade man i julmusiken i Korsholms kyrka, oftast tillsammans med församlingens barn- och kyrkokör. Under dessa tillfällen sjöngs främst traditionella julsånger . När påsken närmade sig började man ta itu med valda delar ur G. F. Händels Messias. Verket uppfördes för första gången år 1969 och framförandet av Messias i Korsholms kyrka utvecklades snabbt till en påsktradition i församlingen.
År 1972 satsade man stort på den kommande påskkonserten. Man samarbetade med Pedersöre församlings kyrkokör, och -orkester. 115 personer medverkade i uppförandet av 29 satser ur Messias. Antalet satser som framfördes blev med åren fler och fler tills man slutligen framförde verket i sin helhet. Andra stora verk kören framförde var Wolfgang Amadeus Mozarts Requiem tillsammans med Vasa motettkör och kantaten Saul av Egil Hovland.
Ungdomskören hann under sina knappt tio verksamhetsår medverka i en TV-gudstjänst år 1973 och två skivinspelningar, åren 1968 och 1974.
Körens repertoar bestod främst av klassiska a cappella-sånger och negro spirituals i arrangemang av Jester Hairston, förutom ovannämnda större verk som G. F. Händels Messias och W. A. Mozarts Requiem. Redan då strävade kören till en mångsidighet som inspirerade både kören och åhörarna. ”Det blev en bra kör, en väldigt bra kör egentligen”, säger dirigenten Holmgård själv om ungdomskören som blev Psallite-kören och småningom Kammarkören Psallite.
 

Kören har alltid strävat efter en bred, meningsfull repertoar med musik som engagerar. På programmet står både sakrala och profana verk, enkla a cappella-sånger och stora verk för kör och orkester. Man sjunger musik från de mest skiftande epoker, allt från medeltida musik till moderna och nykomponerade verk. I och med detta torde kören uppfylla sitt mål att engagera människor med olika musiksmak, inte bara åhörarna utan också koristerna själva. Holmgård anser att det är av betydelse att välja en bred linje: ”Det sporrar koristerna till fortsatt arbete.”
 

Kören har allt sedan sin uppkomst haft en aktiv roll i Korsholms församling. De traditioner och det samarbete den redan som ungdomskör hade byggt upp med församlingen har fortsatt på ett eller annat sätt. En viss förändring kan man ändå tyda efter Psallite-körens uppkomst. Då började kören delta mera med egen repertoar vid de olika framträdandena och inte enbart tillsammans med församlingens övriga körer. Genom tiderna har kören alltmer etablerat sig som en självständig kör. Det har lett till att körens medverkan i församlingslivet numera främst består av egna större konsertframträdanden.

Tyngdpunkten för körens uppträdanden har fortsättningsvis legat vid de stora kyrkliga högtiderna. Till påsk har man tagit sig an storverk som G. F. Händels Messias, J. S. Bachs Matteuspassion och de två senaste åren har man framfört J. S. Bachs Johannespassion. Psallites juldagskonsert kan numera räknas som en tradition i Korsholms församling. Under sommarmånaderna har man framträtt vid olika musikaftnar.
 

Man kan säga att G. F. Händels Messias hör till Psallites standardrepertoar. Fram till 1998 har man hunnit framföra verket 22 gånger
Två år efter Psallites uppkomst, närmare bestämt år 1978, medverkade kören för första gången i framförandet av Messias. För musikskolans och församlingens del betydde det ett tionde framförande. Utförandeapparaten var detta år i stort sett den samma som åren innan: en välbemannad kör, en tillfälligt sammansatt orkester och fyra solister.
Psallite framförde Messias två gånger under 1983, första gången under påsken tillsammans med Svenska oratorieföreningens kör Gaude från Helsingfors. I december samma år framförde Psallite den första och den tredje satsen av verket igen. Den här gången svarade kören själv för körpartierna, förstärkt med bara några sångare. Det var den sextonde gången Rainer Holmgård instuderade verket med sina körer, nu på orginalspråk. Vissa av Psallitekörens medlemmar hade framfört Messias alla de tidigare femton gångerna. Konserten hölls i Trefaldighetskyrkan i Vasa i samarbete med Vasa stadsorkester, varvid orkesterns dirigent Petri Sakari ledde framförandet. ”Stämbalansen var så nära ideal man kan komma” skriver recensent Gunnar Ahlskog. Solister var Anneli Malkki, Monica Groop, Erkki Mendelin och Petteri Salomaa. Efter det här framträdandet tog man en paus med Messias.
Vid nypremiären 1988 var uppförandeapparaten betydligt nerbantad: Enbart Psallite stod för körsatserna och orkestern bestod av femton personer.  Solouppgifterna hade anförtrotts specialister av facket: Outi Kähkönen, Monica Groop, Anssi Hirvonen och Petteri Salomaa.
Ny fräschör kring Massias
jpglink

När verket framfördes året därpå vidtalade man yrkesmusiker på nytt. Den här gången bestod orkestern till största delen av professionella musiker. Kören var liksom året innan liten men samtidigt helgjuten.
År 1992 framförde man Messias tillsammans med en av de bästa kammar-orkestrarna på nordligare breddgrader, Linnamuusikud från Tallinn, Estland. Solister var sopranen Outi Kähkönen, kontratenoren Marcin Pornos från Polen, tenoren Tom Nyman och basen Pekka Kähkönen. Man gav en konsert i Lakeuden risti i Seinäjoki, en i Pedersöre kyrka samt en i Korsholms kyrka. Kören fick fin kritik efter sina framföranden.

Året därpå framförde man verket i Helsingfors domkyrka. Lena von Bonsdorff var inte alls lika nöjd med körens prestationer som man varit ett år tidigare. Hon ansåg att kören serverade en tam bild. Hon saknade en "starkare dynamisk attack och medveten dramauppläggning."
 

När man år 1979 bestämde sig för att uppföra J. S. Bachs Matteuspassion, var det en stor händelse som satte djupa spår i musiklivet i Korsholms församling. Holmgård berättar: ”Man skulle kunna tro att det inte finns ork över för annat när man ger sig på Matteuspassionen men det är som om det här arbetet hade smittat av sig.”. Av recensenten Gunnar Ahlskog att döma var denna storsatsning lyckad. Med tanke på den korta instuderings iden med solister, kör och orkester – ett år – var det förståeligt att inte alla detaljer fungerade till hundra procent. Körsatserna framfördes av en oratoriekör i vilken Psallite deltog. Allt som allt medverkade 120 personer.
Matteuspassionen kom efter det att framföras varje år fram till 1987, med undantag för år 1983. Efter konserten år 1980 lyfte recensenterna fram Holmgård och hans prestation. Ole Jakobsson skriver: ”Mest beundrar man Rainer Holmgård som med osviktlig vitalitet leder framförandet av detta oerhört rika verk.”
I april 1982 bandade man in verket för radion med Outi Aho, Monica Groop, Viking Smeds, Olof Holmgård, Fride Häggblom och Paul Forsgård som solister. Holmgård upplevde radiobandningen som något av en milstolpe i det arbete som körerna i församlingen inlett 16 år tidigare. Utförandeapparaten hade ytterligare förstärkts och framför allt finslipats, varvid framförandet var mer imponerande än tidigare.
Ytterligare en inspelning av verket gjordes år 1986, den här gången i form av både en radio- och en TV-inspelning. Man framförde inte hela verket utan kortade av det till en timme och 20 minuter. Körpartierna sjöngs av en oratoriekör i vilken Psallite medverkade.


Efter konserten 1987 fick verket vila i fyra år. Sedan uppfördes det igen varje år mellan 1992 och 1996.
År 1996 var ett år när kören satsade speciellt mycket på Matteuspassionen. Man försökte efterlikna orginalverket så mycket som möjligt, och sjöng för första gången sedan traditionen stiftades 1979 verket på orginalspråk. Orkestern Linnamuusikud spelade på tidstrogna instrument varvid tonarten klingade något lägre än den gör i våra dagar. Det här året stod Psallite ensam för körpartierna. Solister var Heikki Rainio, Camilla Ahlroos, Wivan Nygård-Fagerudd, Sören Lillkung och Peter Nordman. 037
 

År 1979 höll Psallite sin första egentliga profana konsert. Den gick under namnet ”Hjärtats sommar”. Temat för konserten var kärlek. På programmet stod förutom körsång också flöjtmusik av Nils-Oskar Frantz, solosång av Monica Groop och diktläsning av Östen Engström. Det helgjutna programmet bestod så gott som uteslutande av finlandssvensk romantisk körmusik. Många av de sånger som fanns på programmet var melodimässigt relativt enkla, men tolkningsmässigt mycket krävande. Man kan säga att kören hade funnit ytterligare en nisch.
År 1982 gav kören en konsert under titeln Livet. Konserten utgjorde egentligen den profana delen av körens 10-års jubileumskonsert, trots ett visst inslag av sakrala sånger. Livet rymde mycket av sånger, dikter, prosa och musik. Som pianist fungerade Per Østern. Karin Hannus och Brita Smeds spelade tvärflöjt och Bertel Blom spelade bas. Som diktläsare medverkade Ylva Edlund och Paul Eiwerts. Gretel Bejar upplevde programmet som ”en skön blandning som gav alla något”. Man sjöng allt från barnvisa till jazz, vilket gav kören möjlighet att visa prov på sin musikaliskt breda linje. Konserten blev så omtyckt att man framförde den ytterligare en gång året därpå. Vid det tillfället gjordes även en radiobandning. I februari 1984 satsade kören på konsertprogrammet Jorden runt, med sånger från hela världen. Man kan ana att konserten Livet hade gett mersmak. Som sångsolist för Jorden runt hade man engagerat Erkki Mendelin och vid flygeln satt Per Østern. Konserten hölls i Vasa stadshus. I mars 1987 kom nästa stora satsning. Man uruppförde Kaj Chydenius 50 minuter långa Requiem till text av Lars Huldén och Sofokles. Texten är snarare profan än en traditionell requiemtext, därför talar man om ett profant requiem. Karl-Johan Hansson berömde också körens klang i november samma år i en samkonsert med Blåsarkvintetten Framtoningen från Sverige. Kören sjöng både finsk och svensk körlyrik. Vintern 1993 gav man en konsert under temat Musiklyrik i Vasa stadshus. Stina Riska och Östen Engström medverkade med diktläsning. Året därpå deltog kören i Vasa körfestival. Här framförde den Martin Wegelius verk Den 6:e maj.
 

Psallite har åtagit sig fyra uruppföranden. I samband med kyrkomusikfesten sommaren 1985 i Vasa–Korsholm deltog man i uruppförandet av det första finlandssvenska oratoriet, Tomasoratoriet med musik av Kaj-Erik Gustafsson och text av Lars Huldén. Oratoriet är komponerat för två körer, fyra solister, två talroller och en orkester bestående av stråkar, flöjter och bläckblåsare. Psallite deltog i kör 1 tillsammans med Ceciliakören och Vasa Motettkör. Kör 2 bestod av kyrkokörssångare från kyrkosångskretsen i Korsholms prosteri. Recension K-J Hansson, Vbl

K. Chydenius profana Requiem, som kören framförde år 1987 hör också till ett av de verk som Psallite har uruppfört. Recension Stefan Wikman, Hbl, Recensuib GA Vbl

År 1988 var Psallite med då Llyod Webbers Requiem uppfördes för första gången i Finland. Bakom det hela stod 65 sångare och musiker, som arbetat med verket under ett års tid. Presentation Vbl. Solister var Outi Aho-Kähkönen, Erkki Mendelin och gossopranen Patrik Hagman. Man blev tvungen att ge två konserter för åhörarna var många och man ville av akustiska själ inte ta in mera än 600 åhörare per konsert

År 1998 firade Korsholms kommun sitt 650-årsjubileum. Det uppmärksammades för Psallites del med två "festkantater". Den första var en kantat komponerad av Sulo Salonen för Korsholms sockens 600-årsjubileum och den andra var Himlens nycklar, ett specialbeställt verk med musik av Rainer Holmgård och text av Christer Laurén.
 

I följande avsnitt kommer jag att ta upp Psallites 10- och 20-årsjubileumskonserter samt musikskolans 25-årsjubileumskonsert och Holmgårds 50-årskonsert.
År 1982 annonserades det i tidningarna att Psallite skulle fylla tio år och celebrera händelsen med två konserter, en sakral och en profan.
030
Den sakrala konserten bestod av J. S. Bachs motett Lobet den Herrn alle Heiden, W. A. Mozarts c-mollmässa och därutöver J. S. Bachs Brandenburgkonsert i D-dur framförd av församlingens kammarorkester.. Den profana konserten framfördes under titeln Livet. Psallite firade sitt tioårsjubileum år 1986 med en konsert med traditionell körlyrik i Vasa stadshus, samt en kyrkokonsert på påskdagen. Programmet i stadshuset bestod både av gammal och ny repertoar. Man aktualiserade den finska, svenska och norska körtraditionen med bland annat Nils-Erik Fougstedts Sommarsvit och Heikki Klemettis Sinikellot, Oskar Lindbergs Pingst och Edvard Griegs Ave maris stella. Programmet inleddes med några kompositioner av äldre datum som Orlando di Lassos Ekot. Som en sammanfattning av konserten skriver Seppo Lemponen: ”Det är svårt att jämföra olika typer av körer, men om man tar i beaktande de komponenter som påverkar slutresultatet, är de 27 Psallite-körsångarna som på söndagen konserterade i stadshuset, nummer ett i Vasatrakten.” Under kyrkokonserten framförde man Wolfgang Amadeus Mozarts Kröningsmässa, samt J. S. Bachs motett för fyrstämmig kör och continuo Lobet den Herrn alle Heiden. Därtill fram-förde Korsholms församlings kammarorkester J. S. Bachs Brandenburgkonsert nr 5.

”En bragd i Korsholm” kan man läsa i Vasabladet den 18 april 1990 om framförandet av J. S. Bachs Mässa i h-moll (Höga mässan) på påskdagen, då försam-lingens musikskola också firade sitt 25-årsjubileum. Mässan framfördes också under kyrkomusikfesten i Åbo samma år. Det är det mest krävande verk kören åtagit sig genom tiderna, så det låg ett års arbete bakom konserterna. Körmedlemmarna var själva till en början tveksamma med tanke på verkets svårighetsgrad, men Holmgård körde på med sin styrka och optimism. Man hade valt unga talangfulla solister som Kerstin Weckström, Camilla Holmgård, Wivan Nygård, Tom Nyman, Hans Lydman och Peter Nordman. Verket framfördes ytterligare en gång den 3 december 1994. Ända sedan församlingens musikskola grundades år 1965 hade Holmgård drömt om att framföra verket på denna sin 50-årsdag. Solister denna gång var Johanna Grape, Monica Groop, Anssi Hirvonen och Petteri Salomaa.
Bach i berömvärt …

Kören fick uppleva nya utmaningar i samband med sitt 20-årsjubileum 1996, som man firade med två konserter. I den första jubileumskonserten framförde man Arvo Pärts Berliner Messe och W. A. Mozarts c-mollmässa.

Psallite jubilerade efter 20 hedersamma år
Den andra konserten bestod av två delar. I den första delen sjöng jubileumskören, det vill säga både de aktiva och de före detta koristerna. I den senare delen framförde den aktiva kören Mässa för en sårad jord, med musik av Ketil Björnstad och text av Erik Hillestad. Ackompanjemanget i mässan består av piano, synt, gitarr, bas, trummor och altviolin. Mässan beskriver i stora drag kampen mellan människans destruktiva liv och det goda.
 

Utöver de nämnda konserterna har Psallite genomdrivit ett antal andra större projekt. Julen 1978 uppträdde Psallite med sitt första större verk som självständig kör, Anders Öhrwalls Gaudete, som bygger på tio julmelodier från Piae Cantiones med sju recitativtexter. Två tvärflöjter och en basfiol ackompanjerar. Konserten blev så stämningsfull att kören beslöt sig för att uppföra verket även året därpå.
En för kören kanske inte så betydande konsert som jag ändå vill nämna, var konserten den höll inför en konsertturné till Åbo, Lund i Sverige, Middelfart i Danmark samt Kiel i Tyskland i augusti 1980. Från den här tiden och några år framåt utvecklades och mognade kören väldigt mycket, både tolknings- och klangmässigt.
Julen 1981 var det än en gång aktuellt med nya tongångar. Den här gången stod Ariel Ramirez julmässa (Missa Criolla), som bygger på latinamerikansk folkmusik, på programmet. Det här resulterade i en intressant julkonsert där man kombinerade såväl spanskt som finlandssvenskt. Denna kulturupplevelse lockade mycket folk.
I mars 1983 ordnade man en samkonsert med Gaude – Svenska oratorieföre-ningens kör från Helsingfors, under ledning av Matti Järvinen. Man höll två konserter, den första i Korsholms kyrka och den andra i Johanneskyrkan i Helsingfors. Körerna framförde tillsammans två motetter av Heinrich Schütz och två psaltar-psalmer av F. Mendelsson. Samarbetet mellan körerna fortsatte ännu under påsken med G. F. Händels oratorium Messias, som framfördes i Korsholms kyrka.
År 1983 framförde Psallite bland annat Camille Saint-Saëns Juloratorium på sin traditionella juldagskonsert i Korsholms kyrka. Det här ger en bild av det engagemang och den framåtsträvan kören har. Bara några dagar tidigare hade man framfört satserna ett och tre ur G. F. Händels Messias. Det krävs mycket av både kör och dirigent när man med några dagars mellanrum framför två så olika och betydelsefulla konserter.
Sommaren 1985 gav Psallite en konsert med J. S. Bachs Magnificat. Kören framförde verket ytterligare två gånger under höstens lopp, först i Närpes och sedan i Pedersöre kyrka. Verket fanns på körens repertoar även åren 1993 och 1996. I januari 1987 låg Johann Ludvig von Beethovens C-durmässa i tur. Körpartierna sjöngs av en oratoriekör i vilken Psallite medverkade. Kören framförde verket ytterligare en gång, år 1989.
År 1991 stod två större verk av W. A. Mozart på repertoaren, c-mollmässan (Se kapitel 3.3.6 Jubileumskonserter.) och Requiem. Det förstnämnda framförde man till-sammans med Sonandokören.
Mozarts Requiem framförde kören förutom år 1991 även på allhelgona 1997.

Recensenterna Piret Tibbo, som gav utlåtande om konserten 1991 och Per-Håkan Jansson, som recenserade år 1997 , var båda nöjda med körens framförande som helhet. Tibbo efterlyste trots det en ”tydligare rytm och profilerade linjer”, medan Jansson ansåg att kören behärskade sin uppgift till fullo. Det här tyder på en mognad i körens framförande.
Påsken 1997 aktualiserade man ett nytt storverk, nämligen J. S. Bachs Johannespassion. Verket framfördes även påsken 1998. Av recensenten Per-Håkan Jansson att döma hade kören mognat i sitt framförande från det ena året till det andra. Mycket tyder på att kören tagit till sig den kritik den fått året innan. Man hade fått ett tydligare uttal och den tidigare svaga basen hade utökats med några röster.
Julen 1998 var det än en gång tid för någonting nytt. Man hade bjudit in gitarristen Janne Schaffer och framförde tillsammans med honom bl. a. dennes kompositioner samt några arrangemang av J:son Lind och Leif Strand. Den senare har gjort arrangemang på några traditionella julsånger som Stilla natt, Härlig är jorden och Av himlens höjd.
 

I slutet av 1970-talet och i mitten på 1980-talet gjorde kören konsertturnéer en gång om året. 1990 - 1998 har kören däremot bara gjort en resa.
I augusti 1978 åkte kören på sin första konsertturné, som varade en vecka. Man gav konserter i Västerås i Sverige och Oslo, Röros och Trondheim i Norge. Sommaren 1980 hade kören planerat en resa till Island, men den gick inte att genomföra av ekonomiska skäl. I stället beslöt man att åka på en tiodagarsturné till Sverige, Danmark, Tyskland och Holland.
I maj 1985 gjorde kören en resa till Sundsvall. Man gav konserter i Härnösands domkyrka och Bosvedjans kyrka. Året därpå deltog kören i Mittnordisk körfestival i Östersund.
Sommaren 1987 reste Psallite till Tyskland. Man framförde två konsertprogram, ett profant och ett sakralt. Programmen var uppbyggda av flera små kompositioner. Man gav konserter i Schwalheim, Bad Nauheim, Bad Ems och Waldenbach.
Sommaren 1995 reste kören till Junsele i Sverige.
 

Psallite har medverkat i flera slags radioinspelningar. I oktober 1979 deltog kören i programmet Grannland. I april året därpå bandade kören in programmet Allsång enligt anglikansk tradition. Samma år bandade kören också in delar av sin nya repertoar. Catarina Stenius på tidningen Resonans beställde bandet för att använda det i den riksomfattande Ångradion.
År 1982 medverkade kören i en radiobandning där man framförde verk av Georg Pellas från Singsby, Korsholm. Det innebar ny spännande musik från hemtrakterna. I april samma år fick kören vara med om en riktig utmaning när den som en del av en större kör bandade in J. S Bachs Matteuspassion.
 

Psallite har gjort olika slag av TV-inspelningar, allt från barnprogram till gudstjänster. År 1979 bandade man in julmusik från Korsholms kyrka. Där deltog alla körer och instrumentalister från Korsholms församling. På programmet stod främst de traditionella julsångerna.
På allmänhetens begäran i Korsholms kyrka hette programmet kören medverkade i år 1981. Musiklivet i Korsholms församling hade nu blivit så rikt och erkänt att man ordnade en önskesångsafton i kyrkan. Här deltog än en gång alla körer och instrumentalister i församlingen.
I maj 1984 bandade man in ytterligare ett önskesångsprogram
I gudstjänsterna från maj 1983 och 1984 samt oktober 1992, sjöng kören både tillsammans med församlingens övriga körer och separat.
Under året 1987 var Psallite med om två TV-inspelningar. I den första sjöng man visor av Alice Tegnér i barnprogrammet Knytkalaset. Vid julen sjöng kören in adventshelgen i programmet Sång i advent.
Kören gjorde ännu en inspelning i mars 1993. Den här bandningen skedde i Kronoby kyrka, i vilken man framförde koraler av J. S. Bach. Stefan Lönnqvist medverkade på orgel.
TV-inspelningen av Mässa för en sårad jord, gjorde kören i samband med sitt 20-årsjubileum.
 

Psallite har varit med om fem skivinspelningar. Den första inspelningen ägde rum redan år 1977. Skivans titel var Kärlekens hemlighet, Musik från Korsholms kyrka 2. Den andra skivan kören medverkade i var Ett liv att leva, som utkom år 1982. Liksom på de tidigare skivorna deltog alla körer och instrumentalister i Korsholms församling.

Kammarkören Psallite är titeln på den första skivan på vilken enbart Psallite medverkar. Den gavs ut år 1985. Repertoarvalet följer två huvudlinjer: dels en folklig och populär, dels en klassisk kombinerad med en viss modernism.

Psallite har gett ut två julskivor. Den första med titeln Julhelg gavs ut julen 1991. Skivan innehåller såväl kända som mindre kända julsånger. Bland de kända sångerna kan nämnas Emmy Köhlers Nu tändas tusen juleljus i ett arrangemang av Per-Håkan Jansson, den schlesiska folkmelodin Härlig är jorden och Adolphe Adams O helga natt med Hans Lydman som solist.

Den andra skivan Vinternatt för länge sen utkom julen 1998. Som solister fungerar sopranen Camilla Nylund och organisten Markus Wargh, vilka båda medverkar både tillsammans med kören och separat.